Nycklar till engagemang

Vi kan kalla honom för Gunnar.
Det var nämligen vad han hette.
Gunnar var många saker, men trevlig var inte en av dem.
Däremot var han matematiklärare av den klassiska skolan, väl bevandrad inom sitt område. Han stod vid katedern och mässade med pekpinnen i ett stadigt grepp och mungiporna pekandes neråt. Han predikade och pekade sen ofta på mig med pekpinnen. “Förstår du Linus?”.
“Ehm, ja” nickade jag till svar.
“Bra, då förstår alla andra också”.
Denna sarkastiska ton körde han ständigt med oss. Jag hatade honom som ungdomsakne. Jag fick en 1:a i betyg för honom och min relation till ämnet i fråga, var drivet av rädsla, skam och status.

Sen fick vi en ny lärare – en Hallänning som hette Roland och hade “kååtämad spåtskjåta”. Roland var en mjuk, sympatisk velourkille med ett mycket vaket öga till var och en av oss. Han undervisade genom att ställa mycket frågor. När han tilltalade oss var det med respekt.
“Linus, jag vet att du kan svaret!” Oftast hade han rätt (för oavsett vad jag sa fick jag aldrig uppfattningen att jag svarat fel).
Min förmåga hade inte ändrats, bara mitt engagemang. Plötsligt vågade jag ha fel när jag öppnade munnen. Men samtidigt var nu ämnet drivet av nyfikenhet och engagemang istället. Efter två terminer med Roland hade jag en 5:a i betyg. Det blev min första tankeställare kring betydelsen av ledarskap. Hur jag med samma hjärna kunde vara en 1:a med en situation och en 5:a med en annan.

Lärare, coacher, ledare, alla har en oerhörd inverkan på ifall människors potential utvecklas, stagnerar eller förloras.
Ledande roller är nycklar till talang.