“Ska vi inte införa GMA-tester när vi rekryterar? Som en första gallring”
Frågan kom upp på ledningsgruppsmötet. Den yttrades av någon som gillade siffror. Min åsikt är den samma då som nu:
Att göra bra ifrån sig på GMA-test innebär med 100% sannolikhet att du gör bra ifrån dig på GMA-test.
Tänk en förskola som bedömer hur “bra barn är” baserat på att testa hur snabbt de kan lägga en pärlplatta efter ett mönster.
Det testet tar inte hänsyn till Anders som gör ett eget motiv istället med en (skelögd) dovhjort.
Det tar inte hänsyn till Smilla som inte kan sitta stilla vid pärlplattan utan som bygger ett rymdskepp av en wellpapp-kartong (som kan ta henne ”hela vägen till Nep-tinnitus”).
Det tar inte hänsyn till Gunnar som nyfiket äter pärlorna för att se vilken färg som smakar bäst.
Eller Linus som uppfinner kaststjärnor av dem.
Eller Maya som gömmer sig under bordet och låtsas vara en vithaj (förvisso en snäll vithaj som bara äter grönsaker).
Vi införde aldrig tester. Av flera anledningar:
Svag ekologisk validitet – Få arbetsuppgifter står och faller med din förmåga att under tidspress räkna ut “vilken fyrkant som har förändrats i en logisk sekvens”
Tester mäter abstrakt logik på tid – inte kreativitet, reflektion, empati eller samarbetsförmåga. Det finns bara utrymme för att reagera, inte för att reflektera
De är inte kulturellt neutrala
En vän från Filippinerna hade ex testtagande som ett ämne i skolan. De satt i timmar och övade på logiken bakom testerna. Även antal år du studerat har en tydlig korrelation till hur väl du presterar på testerna (Richie&Tucker-Drob).
Bygger på en statisk syn på intelligens formulerad av män med skägg på 1930-talet. Som något du HAR snarare än kan UTVECKLA. Modern forskning om Growth Mindset (Carol Dweck) ser intelligens som en dynamisk förmåga som kan utvecklas.
Negativ Employer branding – Tänk dig att vara en kandidat vars enda utväxling med företaget är att få ett test och resultat som berättar att “Du är under medel”.
Min käpphäst…
Mitt STÖRSTA problem med tester är de “röriga och fullkomligt briljanta människorna”.
Tester tar inte hänsyn till såkallade ”twice-exceptional” eller asynkrona profiler – personer med extrema styrkor inom vissa områden och svagare på andra, som ofta är bland de mest kreativa vi har.
Personer som Grandin, Feynman och Jobs hade alla dåliga resultat i de traditionella sätten att mäta. Jobs var en av de första att avfärda systematiska mätningar av GMA.
Fusket
Jag har hört mer än en gång om människor som låter sin smarta morbror eller sitt schack-geni till dotter fylla i testerna åt dem. Dessa påverkar helheten och drar upp genomsnittet.
Vi pratar om inflation i ekonomi men sällan om inflation i tester. Ett verktyg som ska skapa rättvisa belönar ofta istället testvana och genvägar.
Men framförallt
Vem vill jobba i en organisation som bara består av de som snabbast lägger pärlplattor efter mönster?