Hur jag började

Det var en religionskris.
Som att det jag baserat min bild av yrkeslivet på var fel.
Certifikat, Högskolepoäng, titlar och IQ – jag tänkte att det var så det kvantifierades: En individs förmåga.
Att det var resultat vi värderades på.

Min bana började inom IT – en av de mer resultatorienterade yrkeskategorierna.
Där träffade jag människor som skröt om sina IQ test
(men som trots det inte visste att vi säger “hej” på morgonen och “hejdå” när vi går hem).
Människor som trots självutnämnda gåvor inte kunde förklara något för någon annan än sig själva. Genier som havererade relationerna i varje projekt, notoriskt svåra att samarbeta med.
Jag upptäckte att hög IQ tillhör den som är bra på IQ-test.
Jag mötte människor med tunga teoretiska certifikat, som inte kunde arbetet i praktiken. Experter på pappret, men nybörjare IRL.
Människor med höga titlar och stora budgetar förbluffade mig ibland, när jag insåg att de nått dessa positioner utan att förstå de mest elementära delarna av social kompetens.
Min grundtes kraschade:
-Fler högskolepoäng betydde inte att någon kunde jobbet bättre
-Hög IQ garanterade inte att någon lyckades leverera bättre
-Fler certifikat ledde inte automatiskt till högre problemlösning
Så jag började om. Jag fick bygga upp min bild av karriär igen.
Jag började att söka mig till roller där teknik var mindre centralt.

Jag blev mer och mer intresserad av de där människorna runt omkring mig som lyckades. De som lyckades utan att trampa på andra, utan att peka med hela handen. De som inte behövde vara centrum i alla sammanhang och som inte behövde förstora sig själva. De som inte stal all taltid i varje möte.
Jag insåg att det är skitsamma om du har tusen högskolepoäng och 170 i IQ om ingen gillar eller förstår dig.

Det är därför kultur och ledarskap har varit mitt spår sedan dess.
Till dags dato har jag hunnit skriva tio böcker om dessa ämne och har verkat inom HR och Ledarskap i drygt 15 år. Min övertygelse är att
Ödmjukhet, delaktighet och autonomi är bättre sätt att bygga på
än personkult, hierarki och maktutövande.
Tiden för arroganta genier är över. Det handlar om relationsförståelse och EQ. (Något det finns flera metastudier kring, tex denna: “A Meta-Analysis of the Relationship Between Emotional Intelligence and Effective Leadership
Lane B. Mills 2009 )

Ibland får jag mothugg på ”den mjuka linjen”:
“Kolla på ledare X. Hen är stenhård och kantig, men de gör vinst i år!”.
Då tänker jag “De gör vinst, TROTS hen”.

Detta är anledningen till att jag gör det jag gör idag.