”All of us are smarter than any of us” … Eller?
När det handlar om problemlösning har det visat sig att en folksamling som regel löser ett problem effektivare än vilket ensamt geni som helst (James Surowiecki 2004) . Begreppet  kollektiv intelligens har blivit accepterat och vår tids dogma tycks vara att grupporienterade övningar är det bästa sättet att arbeta på för att lösa en uppgift.

Samtidigt som det talas om denna ”wizdom of crowds” vill jag påpeka hur psykologi funnit livsfarliga fallgropar i gruppens dynamik. Vi vet idag att gruppbeteende kan frammana det absolut minst smickrande hos vår art. Med fel förutsättningar blir folkmassor ett uttryck för kollektiv inkompetens.

Bevis 1 – Avpersonifiering
Tänk dig att du stöter på en uppretad fotbollshuligan. Redan här inser du att det är det ren fiktion. Du möter inte en fotbollshuligan, utan det är alltid plural. Det är inte en ensam individ som välter parkbänkar och sätter eld på papperskorgar. Vi behöver bli fler i en grupp för att våga uppföra oss på det viset. Det finns ett fenomen kallat avpersonifiering som kan bli en konsekvens av att vi går med i en grupp. Ju större gruppen är, desto mindre tänker vi som individer och desto mindre anser vi oss ha ansvaret för våra handlingar. Bakom avpersonifiering finner vi den dynamik som gjorde att vakter på koncentrationsläger kunde rationalisera sitt beteende (”Vi följde bara order”). Människor i grupp tenderar att totalt avskaffa sin känsla för moral och etik för att istället bara se sig själva som instrument (Rwanda är vår tids mest tragiska exempel på detta). Som Milgram-testerna på 60-talet påvisade är de flesta av oss kapabla att utföra fruktansvärda handlingar ifall avpersonifieringen och auktoriteten är tillräckligt stark.

Bevis 2 – Grupptänkande
När en grupp blir stark i sin sammanhållning kan en hybris uppstå som gör att den konsekvent slutar att lyssna på vad världen utanför säger. Exempelvis kanske gruppen väljer att inte lyssna på extern expertis eftersom gruppen själv vet exakt hur mycket en reaktor tål i belastning (Tjernobyl). Gruppen är kanske också helt tvärsäker på att det inte kommer några störtbombare när hela flottan ligger samlad i en hamn (Pearl Harbor). Grupptänkande bygger två starka faktorer den ena är homogenitet i avseende av bakgrund och moral. Den andra är starkt sammanhållning. När detta finns slutar den yttre världen att ha betydelse och kvar finns bara gruppens egna ekosystem. Bjästa blev ett groteskt exempel på detta fenomen när hela byn ställde sig på våldtäktsmannens sida, trots att han både erkänt och fällts i tingsrätten. Istället blev offret syndabocken eftersom hon hade en lägre rang inom samhället. För en medlem av en stark grupp blir högsta prioritet att upphålla en harmoni med gruppens värderingar.

Bevis 3 – Grupptryck
Grupptryck är en social påtryckning som får någon att göra något som de egentligen aldrig som individ skulle göra själva (finns det någon som någonsin börjat röka för att det smakade gott?). Märkligt nog brukar terrorbombningar beskrivas som resultat primärt av grupptryck (snarare än av religiös fanatism vilket är lätt att tro)

Bevis 4 – Genovesesyndromet
Tänk dig att du bevittnar ett rån på öppen gata. Det är bara du, offret och förövaren som är närvarande. Vad gör du? Tänk dig samma sak igen, fast denna gången är det du och hundra människor till som bevittnar det hela. Kommer du agera på samma sätt?
Faktum är att inom social psykologi har det uppdagats att desto fler som bevittnar en allvarlig händelse, desto mindre är sannolikheten att vi kommer ingripa. Dynamiken bakom detta handlar om vår upplevelse av ansvar. Är det bara du som kan ingripa har du 100% av ansvaret, men med hundra vittnen har du plötsligt bara 1% av ansvaret. Genovesesyndromet har tagit sitt namn från ett tragiskt mord på en kvinna vid namn Kitty Genovese som dödades medan hennes dryga fyrtio grannar hoppades att någon annan skulle ringa polisen.

Bevis 5 – Pluralistisk ignorans
Besläktat med Genovesesyndromet är den pluralistiska ignoransen. Den fungerar enligt logiken att vi bedömer en situations allvar utefter hur många som är närvarande. Ju fler som är närvarande desto mindre relevans tillskriver vi hotet. Ett exempel från mitt eget liv var en aluminiumväska som låg farligt placerad på hatthyllan på ett pendeltåg. Jag noterade väskan men observerade också att ingen annan på det fullproppade tåget verkade reagera på dess placering. Därmed drog jag en slutsats om att jag antagligen feltolkat och att det därmed inte var så farligt som det såg ut. Någon station senare ramlade väskan ner på en medpassagerare som skadades som en följd.

Bevis 6 – Balansteorin
Denna dynamik behandlar hur vi som människor närmar oss varandra. Vi har en tendens att närma oss människor som delar våra värderingar, intressen eller andra attribut snarare än de som är olika oss. Balansteorin säger också att om vi gillar person A kommer vi även att föredra att gilla person A:s värderingar. Kort sagt ifall vi tillhör en grupp kommer vi sannolikt att gilla det som är gruppens värderingar och välja att förkasta det som inte är linje med gruppen.

Bevis 7 -Vinnarens förbannelse
Som regel kan en grupp under rätt förutsättningar utvärdera och bedöma situationer bättre än en ensam person. I gruppsituationer med tävlingsinslag har grupper däremot en tendens att trissa upp sina medlemmar. Tävlandet gör oss mindre kompetenta som beslutsfattare. Ju större grupp desto sämre beslut. Ett exempel på detta är auktioner. Ju fler som budar desto längre över det egentliga värdet hamnar det vinnande budet. Detta brukar därför kallas för vinnarens förbannelse.

Notis: Komiskt nog tror vi oss alla vara individer och vi har svårt att inse när vi är involverade i en grupp. En psykolog som studerat denna missuppfattning är Dr. Pronin som beskriver att ”Vi upplever det som att vi står ensamma mitt ibland en skock får”.

Motmedel?
Givetvis är gruppens kraft fantastisk. Bevisligen står gruppdynamik bakom episka och positiva förändringar som Arabiska våren, Marschen till Washington eller Berlinmurens fall. Enligt gruppspykologi behövs det dock fem kontrollfaktorer för att försäkra att dynamiken blir rätt. När vi talar om sociala medier och dess genomslag pratar vi om en gruppdynamik som fungerar efter optimala principer. Låt mig utveckla varför. I sociala medier kan människor dela och diskutera unik information (dvs varje deltagare har egna pusselbitar av olika storlek med sig till bordet). Gruppen blir ofta heterogen eftersom deltagarna vanligtvis är obundna av geografi, ålder eller livsåskådning. Det blir en skara av bibehållna individer som verkar i grupp och därför är den kollektiva intelligensen intakt.
Fem faktorer avgör ifall en grupp blir intelligent eller inkompetent: Rätt faktorer är:
1. Varje deltagare har privat/unik information
2. Deltagarna har individualistisk personlighet
3. Demokratisk natur
4. Beslut fattas genom oenigheter och argumentation
5. Gruppen är heterogen (mångfald är bra)

Summering:
Homogena grupper med stark ledning, begränsad information och stark sammanhållning = Riktigt illa (NordKorea illa)
Heterogena grupper med demokratisk natur och olika informationskällor = Bra! (Wikipedia bra)

Share