Ja det har varit tyst en stund här på bloggen. Jag har varit upptagen med bokskrivande, arbete och det faktum att jag håller på att byta arbetsgivare (mer om detta snart). Förra veckan föreläste jag för social media club på MINC och förde ett resonemang kring sociala mediers påverkan på olika generationer. Jag drev några tankar kring hur det senaste decenniets tekniska utveckling förändrat några aspekter av vår tillvaro. Det är värt att se bortom wikipedia, twitter, facebook och pricerunner som varumärken. Stanna upp och tänk på vad som egentligen hänt med vårt samhälle sedan dessa blev integrerade delar av vårt liv. Detta är några av de slutsatser jag kom fram till:
| Förr | Nu |
| Meningsfulla möten mellan flera deltagare var knutna till en viss tid och en viss fysisk plats. | Jag kan dela dokument i realtid med kollegorna i Singapore såväl som Ryssland samtidigt. Jag kan arbeta i min egen tidszon och sova tryggt i min säng medan min amerikanska kollega kompletterar. Tid och rum är i viss mån oviktigt numera i kommunikation. |
| Att äga saker var viktigt. Konceptet med att äga var hårt associerat till fysiska föremål. När det handlade om information var det dokument eller fotografier som gällde. Digital information kändes inte ”äkta”. Därför skriver fortfarande många äldre medarbetare ut sina email och sätter i pärmar. | Ägande är mindre viktigt. Det går lika bra att hyra den där segelbåten när behovet uppstår. Den information jag har behöver jag inte kunna fysiskt lokalisera. I molnet vet jag inte var mina dokument och bilderna på lillens första steg egentligen huseras, men det är oviktigt eftersom jag vet att de finns där. |
| Lärande var förknippat med ett klassrum. Utbildningen var ett projekt med start och stopp (via en examen). Vi strävade efter att bli experter och memorerade stora mängder information. | Lärande är en process som ständigt pågår. Vad jag kan är ofta av mindre betydelse än vad mitt sociala nätverk kan. Vi eftersträvar generalism och tänker på kunskap som ”något jag skaffar mig efter hand som jag behöver den”. |
| Som konsument litar jag på att försäljaren är expert på det han eller hon säljer. Jag lägger min tillit (och mina pengar) i handen på försäljaren. | Som konsument är jag experten. Innan jag kliver in i affären har jag jämfört priser, expertrecensioner så väl som intagit mina vänners praktiska erfarenheter av varan. Som regel är jag påläst specifikt om den produkt jag tänker köpa. Ofta är jag bättre informerade om denna produkt än den faktiska butikssäljaren. |
| Konsumentmakt är en svag term. Företagen är starka i de juridiska och mediala sammanhangen. Incidenter som Ford Pinto-affären eller Bhopal katastrofen intygar företagens maktposition. | Konsumenten är inflytelserik och har en mycket hög röst. Bloggar och sociala medier förflyttar berg. Produkter hyllas eller sågas på en internetsekund. Undermåliga produkter avslöjas och exponeras för hela världen. Fall som Cryptonite och deras cykellås är exempel på detta |
| Världen är blind. Det är fullt möjligt för regeringar att mörka folkmord. Naturkatastrofer i tredje världen inträffar utan att vi ens känner till det här i väst. Information göms undan och hemlighålls. Ibland läcker information ut långt senare såsom My Lai eller Agent Orange. | Allting sker i realtid. När tsunamin slår in över Japan ser vi det samtidigt som det händer. När det kastas sten på gatorna i mellanöstern är det i direktsändning via mobiltelefonkameror. Sociala medier är ett stort sökljus som på en millisekund belyser det som sker i vår värld. Sajter som Wikileaks gör konfidentiell information tillgänglig för allmänheten. Detta är en era av transparans. |
Jätteintressant slutsatser, Linus! Och framförallt jätteintressant diskussioner som kom upp på Social Media Club Skåne lunchen. Det känns som att varje gång man pratar om sociala medier så kommer man in på generationsfrågan, oundvikligen. Skulle säkert kunna hålla på hur länge som helst om detta ämne.
Jag ser fram emot att få läsa boken när den kommer.
/Leif Kajrup
(Arrangör av Social Media Club Skåne lunchen)