Hur attraherar du rätt unga medarbetare? Hur får du dem att stanna? Hur engagerar du dem? Hur säljer du varor och tjänster till dem? Vad är rätt belöningar för dem? Hur får du din arbetsplats att bli attraktiv för dem?
Detta är vad verksamhetsutveckling med generationsperspektiv handlar om.
Som individer är vi unika men som gruppmedlemmar är vi stereotyper.
En enskild människas beteende kan inte förutsägas genom utseende, etnisk bakgrund eller ålder. Vi är irrationella, oförutsägbara varelser med högst unika drag. När vi grupperar oss i större massor börjar det dock framträda fascinerande mönster.
Det bästa sättet att se dessa mönster är genom att ta på sig ”statistikglasögonen” och titta på sanningen i siffrorna genom GRUPPER. Detta är den första insikt som krävs för att använda generationsteori i praktiken. Därför är det detta som varit min bas för det jag sysslar med i mitt arbete med generationstillhörighet. Med mitt nördiga intresse för rapporter i allmänhet och med mitt arbete kring trendindex har jag fått en bred insyn i hur vår generationstillhörighet påverkar oss (och det gör den tveklöst) . Det handlar om att lägga ett generationspussel där vi adderar undersökningar med generationsfokus, som samtidigt är hämtade från olika discipliner. Reklambranschen frågar sig vilka varumärke som är populärast bland 80:talisterna (rätt svar är Apple). Psykologerna konstaterar att barn födda på 90 talet har haft 37% mindre ensam tid än barnen på 70 talet. Arbetsgivare lär sig nu att bara 14 % av Generation Y graderar hög lön som en viktig faktor i val av yrkesbana. Allt detta är vitala ledtrådar som ger oss en förståelse för vad vår verksamhet behöver göra för att blomstra. Ifall lön inte är viktigt, blir följdfrågan: Vad är då viktigt för denna generation? Har någon verksamhet råd att inte fundera på vad deras kunder och medarbetare motiveras av?
All denna information och alla de vitala svaren på frågorna kan systematiseras och göras till mätbara mål i en organisation. Verksamhetsutveckling med generationsfokus är dock inte något som står i konflikt till en annan metodologi för organisationsutveckling. Snarare är den ett extra lager av optimering som appliceras ovanpå din verksamhet. Grovt förenklat arbetar vi från dessa fyra fronter:
Attrahera – Hur fångar du intresset hos rätt medarbetare? Hur får du Generation Y att söka sig till din verksamhet? Vad är det som Google och H&M gör som rankar dem som de hetaste arbetsgivarna just nu?
Behålla – Hur får du dina unga medarbetare att stanna kvar? Vi vet idag att 75 % av Generation Y tror sig vara hos en annan arbetsgivare inom 12 månader. Hur får du de som du vill ha kvar att stanna?
Målgrupp – Som målgrupp betraktat är generationerna unika. Det som säljer hysteriskt bra hos en generation (Rolex och Generation X exempelvis) genererar inte alls samma hausse med nästa generation (Rolex finns inte ens med på Generation Y:s radar). Vad är köpmönstret för den generation du vill träffa?
Kommunicera – Hur når du den generation som spenderar 25 % av dygnet med multipla media men som trots detta är allergiska mot direktreklam? Var möter du dem och vilka kanaler bör du satsa på? (bara 27 % av den uppkopplade generationen vill träffa dig online)
Frågor som dessa kan jag hjälpa dig med. Att förstå generationer är att förstå köpmönster, kundupplevelse, engagemang och lojalitet. Detta hyperspännande område är vad jag har nöjet att lägga min tid på. Är du intresserad av att veta mer så hör av dig.