Kan du bli profet i din egen stad?

Ryan Bingham: [on getting through airport security] Never get behind old people. Their bodies are littered with hidden metal and they never seem to appreciate how little time they have left. Bingo, Asians. They pack light, travel efficiently, and they have a thing for slip on shoes. Gotta love ’em. Natalie Keener: That’s racist. Ryan Bingham: I’m like my mother, I stereotype. It’s faster.
(George Clooney – från filmen ”Up in the air”)

Varför är det de människor som står dig närmast som ofta är de sista att märka att du förändrats när du anstränger dig till det yttersta för att lämna ett osmickrande drag bakom dig?
Varför tror vi att att romer skall köra flakmoped och sälja kattguld?
Varför tror vi att alla studenter lever på nudlar och gör sitt eget vin i badkaret?
Är verkligen alla balter på brottsturné? Varför förväntar vi oss att en äldre man med stort vitt rufsigt hår skall vara ett geni på fysik?
Och framförallt varför får du inte bli profet i din egen stad?

Svaret på alla frågorna är HEURISTIK.

Ordet är inte så vanligt förekommande i vardagligt tal, men effekterna av heuristik står för kanske de mest utpräglade dragen hos oss människor. Heuristik genomsyrar alla tankeprocesser och alla samhällsskift. All rasism, allt stereotypande och alla förutfattade meningar ligger begravt inom ordets revir.

Så vad är då heuristik?
Enligt evolutionspsykologiska teorier så hävdas det att detta är en av de mest avancerade kognitiva förmågor vi äger. Det hävdas att heuristik har en direkt tydlig koppling till vår förmåga att överleva. När vi använder oss av heuristik så gör vi nämligen ”tankehopp”. Vi drar slutsatser baserat på lite information och gör en bedömning av någonting utan att känna efter om det är sant.

En form av heuristik återfinns i hur vi behandlar våra vänner. Det är bara de första gångerna vi träffar våra vänner som vi känner efter hur de är. Därefter lutar vi oss emot en fixerad bild utav hur vi förväntar oss att de skall vara. Om du har skapat dig en bild av att din vän Lisa ”är alltid så glad och trevlig” så kommer din heuristik att se till att du inte ifrågasätter den bilden när du träffar henne. Faktum är att du kommer att medvetet sortera bort alla intryck som berättar för dig att hon inte är glad just idag. Av denna anledning så är det ofta de människor som inte känner oss som är duktigast på att märka när vi förändrar vårt beteende. De som känner oss är alltför upptagna med att hålla fast vid den heuristiska bilden de har av oss. Det finns helt enkelt en mall för hur de uppfattar oss och den mallen försvarar de frenetiskt.

Varför gör vi då på detta viset? Kanske är det mer energieffektivt för hjärnan att helt enkelt kunna låta bli att analysera varenda aspekt av vår tillvaro. Det är sannerligen mer avslappnat för oss att inte behöva vrida och vända på varenda situation och sinnesintryck för att förstå tillvaron.

Det är av denna anledning som det är svårt att bli profet i sin egen stad. Om du en gång i tiden var en assistent så kan det bli svårt för resten av din avdelning att nu se dig som en ledare och chef. Du kommer alltid att vara mer lämpad som assistent än som chef för dessa människor. Människor har en tendens att tidigt sätta en stämpel på dig (”Hon är en typisk assistent, lyhörd och noggrann!”). Men du får bara EN stämpel. Det är jobbigt om du dessutom skulle vara lämplig som chef eller försäljare. Det blir så spretigt för människors medvetande att hålla reda på.

Det går givetvis att förändra människors kristalliserade bild utav vem du är, men du kan behöva en hyggligt stor slägga för att krossa den gamla silhuetten först. Den här heuristiken går igenom i en mycket riklig antal situationer i våra liv. Den förklarar varför våra föräldrar har en tendens att alltid se oss som barn och att de kallar oss för ungdomar trots att vi passerat 33 års ålder. Den förklarar tyvärr också varför vi tar individer och placerar dom i ett kollektivt fack baserat på vilken politisk åskådning dom har (”moderater är bara intresserade av pengar”), vilken hudfärg dom har(”alla asiater kan Karate”) eller andra utseendemässiga attribut (”hur många blondiner krävs det för att skruva i en glödlampa?”).

Att förstå heuristik är antagligen det första steget att ta för att själv kunna förhålla sig till begreppet. För min del så har det blivit något som jag tänker på regelbundet. Själva vetskapen om att det finns heuristik är något som varit mig behjälpligt i att bearbeta mina egna fördomar(ja jag vet att alla romer inte kör flakmoped). Försök sluta att stereotypa och börja att se människor runt omkring dig som dom är NU, inte som dom var när du lärde känna dom. Jobbar du på det så kan du bli rätt förvånad över vilka personer du omger dig med.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.