Några saker du inte visste om talang och expertis

Märkliga fakta om talang och expertis

Det existerar stor mytbildning om medfödda förmågor. I vår kulturella väv finns begrepp som talang, begåvning och underbarn. Hur relevant är den bild utav talangbegreppet som vi antar oss ha? Nedan har jag summerat några av de fakta som vetenskapligt har påvisats kring begreppen talang och expertis.

-Talanger på toppnivå i snabba sporter (ex: karate, baseboll eller bordtennis) har inte snabbare reflexer än medel-Svensson. Däremot läser de mer information och tolkar vad motståndaren kommer att göra bättre än vanliga spelare (de ser var bollen kommer hamna redan när motståndaren är mitt i serven).

– Förmågor på expertnivå är som regel extremt specifika. Den expert som ur minnet kan namnge tiotusen olika fjärilar kan samma eftermiddag glömma bort sin portkod och sina läsglasögon.

- Den moderna delen av ansamlad forskning påtalar att IQ är relaterat till miljö (mycket kontroversiellt ämne onekligen). Ju mer skola desto mer IQ
Två artiklar om detta: Artikel 1: (http://www.usatoday.com/news/health/medical/health/medical/mentalhealth/story/2011-12-27/IQ-isnt-fixed-at-birth-and-can-increase-with-education/52237552/1)

Artikel 2: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/10/111020024329.htm


-Det finns ingen stark korrelation mellan hög IQ och hög förmåga av annat slag. Som exempel kan det nämnas att det tom finns stormästare i Schack som haft IQ under genomsnittet.
Det enda vi definitivt vet är att: hög IQ beskriver en hög förmåga att prestera på IQ-test.

– Underbarn blir ofta inte talanger som vuxna utan deras färdighet slutar att utvecklas vid tidig ålder. Omvänt blir däremot många låg- eller medelpresterare till talanger senare i livet. Det finns en psykologisk teori kring detta (för lång för att återge här)

- Konceptet med ”fotografiskt minne” är en modern myt. Alla människor har i någon mån visuell återkallelse av minnesinformation.  Dessutom har vi högst olika kapacitet att minnas olika typer av information. Begreppet schema belyser att det vi minns är bestämt utav det vi intresserar oss för samt hur vana vi är att exponeras för det. Minnet är dessutom högst formbart eftersom hjärnan är föränderlig (plastisk). Det finns bevis på att vem som helst med träning kan förbättra minneskapaciteten med mer än 1000 %.

– De som vinner minnestävlingar anser sig vara mnemoniker snarare än att ha fotografiskt minne. Det förstnämnda är alltså någon som med memorerar med hjälp av en inövad minnesteknik (exempelvis: memory pegging eller il loci). Undantag är vissa savanter som kan minnas enorma mängder information (Kim Peek brukar nämnas eftersom han kunde minnas all text i de 8000 böcker han läst)

- När i talar om ”exceptionellt minne” hos icke-savanter refererar vi egentligen till ett specifikt område (det finns inget generellt minne).

– 4 timmar daglig träning är ett återkommande mönster hos de främsta experterna. Detta mönster återkommer i vitt skilda domäner vare sig det handlar om sport, musik eller konst (Ericsson).

-10 000 timmar eller ”tio-årsregeln” är ett annat återkommande tal när det handlar om riktigt skickliga människor. 

– Bara 0,01 % av befolkningen anses ha ”absolut gehör” (förmågan att urskilja 64 olika tonarter i isolerat tillstånd). Förmågan kan vad forskningen vet tränas upp mellan 3 och 6 års ålder. Missar vi detta tidsfönster är det dock kört. Däremot kan alla lära sig ”relativt gehör”

- Använder vi bara 10 % av vår hjärnkapacitet? Nej, vi använder kanske bara 10 % I taget. Det är samma påstående som att du bara använder 10 % av din bostad i taget. Givetvis kan du bara sitta på en plats samtidigt och det är inte logiskt att både sova, äta, duscha, laga mat och kolla på tv samtidigt. Hjärnan har olika områden med olika funktioner, därav att vi endast nyttjar olika delar vid ett givet tillfälle

- Statistisk (generell) definition av expertis: Två standardavvikelser bättre än normalpopulationen (Ericsson)

-En intressant utkomst av verbala rapporter (dvs när testpersonen talar högt kring hur den tänker) visar att experter finner fler alternativ för varje situation inom deras område. En tränad shackspelare tänker att ”ifall han gör A, då gör jag B”, medan en schackmästare tänker att ”Ifall jag gör A kan B, C eller D inträffa”. Experter finner fler strategier helt enkelt.

– Många experter är inte experter utan det är vi som hyser en uppblåst tilltro till dem. Ett exempel är de professionella vinprovare i Frankrike som på sjuttiotalet inte kunde skilja på franska och amerikanska viner i ett blindtest. De påstod att det skulle vara betydligt enklare senare när vinerna mognat eftersom amerikanska druvor ”garanterat inte skulle åldras lika väl som franska”. Dessvärre gjordes testet om igen ett decennie senare och de kunde fortfarande inte skilja på vinerna.
Ett annat exempel på hur vi felaktigt tillskriver människor expertstatus är fenomenet börsmäklare. Vid tester har det visat sig att börsmäklare inte betydelsefullt presterar bättre än slumpmässiga val (Camerer & Johnson).
Att fundera på för arbetssituationen: På vilka moment i vårt arbete kan vi se att en expert/talang presterar bra? (antal rätt på prov? Betyg från kunder? Intäkter?)

Summering
Det finns idag inga vetenskapliga bevis för någon form av inneboende, medfödd talang
(undantaget är sportsammanhang där längd kan ha betydelse, samt att vara Skåning vilket bara är allmänt supertrevligt)

Share