Publicerat

Ledarskapsidealet – Evolution, revolution eller generation? (del 1)

Ledarskapsidealet – Evolution, revolution eller generation?
En artikel om varför guldklockan är död och vad ”rätt ledarskap” innebär för olika generationer.

Genom åren har det som vi benämner som ledarskap genomgått en evolution. Det är kanske till och med rättvist att påstå att de senaste åren egentligen varit mer av en revolution på området. Idén om det ”rätta ledarskapet” och dess utveckling har varit parallell med samhällets utveckling. Låt oss fundera lite kring hur olika generationer ser på chefens uppgift.

Traditionalisterna (människor födda mellan 1924 och 1942) förlitade sig på ett tydligt ledarskap där chefen hade stor auktoritet, där arbetet skedde i sekvens och där hierarkin var odiskutabel.
De fann en trygghet i väl definierade roller, dokumenterade rutiner och konkreta ansvarsområde. Som anställd förväntades man inte vara självgående och inte heller förväntades man att själv leta upp sina arbetsuppgifter. Arbetssituationen var oföränderlig och därför var kraven på kreativitet, multitasking och anpassningsförmåga mindre än idag.

Babyboomers (generationen född mellan 1943 och 1960) klev in på arbetsmarknaden på sextiotalet med en syn på ledarskap som att det var den ”bästa” som skulle vara chef. I ett arbetslag var det därför ofta den mest kompetenta utföraren av sysslorna som blev chef, snarare än att man valde den person som hade de bästa personliga egenskaperna för att bli en ledare. Traditionalisterna respekterade senioritet och titlar. Babyboomers respekterade istället kompetens, tydlighet och auktoritet. Huvuddelen av den klassiska ledarskapslitteraturen är skriven specifikt för Babyboomers. Deras hjälteideal kring ledarskap handlar om människor med temperament (jävlar anamma) som rakryggat står för sina åsikter även när det stormar. ”Kappvändaren” är Boomergenerationen absoluta antites till ledarskap.

Generation X (födda mellan 1961 och 1981) kom starkt in på arbetsmarknaden på åttiotalet och gjorde nog först sina äldre chefer något oroade med sin uppvisade apati. Under några år skedde sen en upprampning där denna generation fann sin karriärvilja och med dessa drivkrafter föddes ett något annorlunda behov av ledarskap. Här följde nu en syn på ledarskap där den optimala chefen snarare satte ut ”orienteringskontroller” i organisationsskogen.  De fungerade bäst i miljöer där den anställde själv fick finna vägen till målet. Ledorden för människor från X-generationen är självständighet, tydlighet och autonomi. Detta har en tydlig anknytning till den skola och den uppväxt de exponerats för. Ett barn av generation X har nämligen haft 37 % mindre ensam tid än ett barn av 80- och 90-talist generationen. Generation X har helt enkelt vant sig vid att själva hantera sin tid.

Generation Y väller in i arbetslivet från en helt egen planhalva och återigen förändras synen på vad den optimala ledaren har för beteende. När Y-generationen beskriver den perfekte chefen låter det stundtals som att de beskriver en personlig assistent. Det är måhända att raljera, men den auktoritäre klassiska fältmarskalken är långt borta från deras sinnevärld. Efter en uppväxt där de behandlats som jämlikar av beslutsfattarna (föräldrarna) är de blinda för hierarkier och de ser det som självklart att de kan ifrågasätta beslut eller prata med chefens chef ifall de inte upplever sig bli uppmärksammade.
Generation Y vill ha någon de kan tala med när som helst (och inte bara en gång om året på ett stressigt uppföljningssamtal). De söker någon som tillåter kreativ frihet och ger dem mycket flexibilitet avseende arbetstid och arbetsplats. Kanske är det därför som servant leadership och coaching verkar avhandlas i varje ledarskapsbok med självaktning just nu? Vad det gäller idealet om att få guldklockan, så är det ett begrepp som Generation Y inte alls förstår. Det beror på att 70 % av dem tror att de kommer att ha bytt arbetsgivare inom ett år (källa: Yahoo Hotjobs, samt Talent relations 2010)

Publicerat

Sociala medier och lärande organisationer

Det här är min dotter Smilla och hennes kusin. Smilla håller i fjärrkontrollen till en radio och hennes kusin håller i en kontroll som höjer och sänker morfars sjuksäng. Detta är dock inte viktigt. För dem är allting som är av en viss storlek ”en telefon”.

Det beror inte på att de själva kommit på att det finns tekniska apparater som man pratar i. De har givetvis kopierat detta beteende från vuxna människor runt omkring dem. Fenomenet i sig är mer anmärkningsvärt än vad man först kan tänka. Detta fenomen döptes av etologen Richard Dawkins till mem. Ett mem är en socialt överförbar kunskap om någonting. Hela vår utveckling som ras bygger på mem. Att vår art har kunnat uppfinna månlandare, ipods och jazz är alltsammans ett resultat av mem som förts vidare generation efter generation och som kompletterats med allt fler mem. Ju mer vi exponeras för andra människor desto fler mem samlar vi på oss.

Låt mig mutera tankarna ovan ett steg till med en anekdot från förra veckan. På arbetet stod jag inför en utmaning. En kund bad mig att hjälpa honom se över en lämplig strategi för att införa ett antal förbättringar i dennes organisation. Kruxet var att hans VD inte var övertygad om dessa förbättringar var positiva och kunden behövde därför bland annat hjälp med att finna rätt argument. Dessvärre var jag ganska oerfaren inom det utpekade området. Jag beslöt mig för att testa en intern kanal vi använder på företaget för kommunikation. Denna kanal är som en ”facebook” där108 000 anställda finns representerade. Jag postade min fråga på engelska och kastade den rakt in bland alla miljoner år av yrkeserfarenhet som fanns mellan hundratusen hjärnor. Jag frågade rakt ut i etern ifall de hade några bra argument de skulle använda ifall de var i min situation. Vidare frågade jag ifall de hade några erfarenheter de ville dela med sig av från liknande uppdrag. Sen gick jag och hämtade kaffe.
När jag kom tillbaka hade tre människor i tre olika världsdelar svarat mig. En kvinna i USA erbjöd sig att ringa upp mig direkt, en annan hade en presentation han ville dela med sig av och den tredje hade nyligen skapat en rapport om ämnet (baserat på sina erfarenheter av att genomföra det jag stod inför med ett stort holländskt bolag). Stanna upp och tänk en sekund på detta.

Det är detta som är den moderna organisationens sätt att replikera sina mem.
När du kopplar samman människor på detta viset får du en kollektiv hjärna med en kapacitet som inte går att mäta. Bara innovationsförmågan i 100 000 hjärnor är ett kapitel för sig. Du för samman människor i olika kulturer som jobbar i olika branscher på olika nivåer. Resultatet är en korsbefruktning som är ”massans visdom” på global nivå. Jag skulle kunna bli ännu mer dramaturgisk genom att påstå att det sociala perspektivet på informationstekniken är en djup integration mellan människa och teknik.
För mig är det exakt detta som är styrkan i sociala medier, detta är på flera sätt nästa steg i vår evolution.

Det tragiska i det hela som jag ser det är att det är den yngre generationen som förstått detta sedan långt tillbaka. Det är de däremot de äldre som varit med länge som inte gjort plats i sin begreppsvärld för detta perspektiv.

Publicerat

Tidsresa – 2011 till 2050

Vad framtiden bär med sig är det ju inte direkt någon som vet. Dock är framtiden ”en plats där vi kommer tillbringa resten av våra liv”, vilket gör den intressant.
Capgemini har bedrivit en mycket omfattande studie om trender över hela världen som jag haft det stora nöjet att dissekera denna veckan. Det kittlar mig oerhört att fundera kring hur det samhälle kommer att se ut där nästa generation av konsumenter och medarbetare skall leva och verka. Tyvärr kan jag inte dela med mig av Capgeminis rapport, men jag hittade ytterligare en trendspaning på nätet som jag tyckte var fenomenal (lite rörig men fortfarande fenomenal)

Det finns alltså en oerhört ambitiös ansats gjord av nowandnext.com att förutspå var olika branscher är på väg.
De har gjort denna extremt innehållsrika mappningen av den morgondag som Generation Z kommer att växa upp i. Har du några minuter över så är det högst intressant att studera kommande trender.

Publicerat

Zeitgeist – Tidens anda

Decenniernas övergripande mönster
En av de facetter som anses forma en generation är världshändelser. Barn som vuxit upp under kärv ekonomi får som regel en respekt för pengar, medan barn uppvuxna under en högkonjunktur ser pengar som en självklar accessoar. Hur vi blir som vuxna yrkesmänniskor har en koppling till de decennier som vi vuxit upp i. Vad har de olika decennierna lärt de som var barn under dessa perioder?

30-talet: Fattigdom och depression
Hela trettiotalet blir en ekonomisk härdsmälta som slungar in västvärlden i en nattsvart fattigdom. Folk tvingas äta sina husdjur och att spänna hästen framför sin bil för att ta sig fram när bensinen tryter. Företag som funnits och blomstrat i hundratals år går omkull fortare än vad finansiärerna kan hoppa ut från sina skyskrapor. Världen är i en mycket djup finanskris, olik något som vi sett efter denna tid.

40-talet: Hjältemod och välfärd i nazismens skugga
Hela fyrtiotalet präglas av ett brinnande krig som involverar hela världen. Mat och bränsle ransoneras medan krutröken sprider sig allt längre över jordklotet. Världsekonomierna ansträngs till bristningsgränsen medan industrierna pumpar ut tanks och störtbombare i en vansinnig takt. Tiden efter krigets avslut präglas av en mycket snabbt ökande ekonomisk välfärd.

50-talet: Kommunism mot kapitalism
Efterkrigstiden skapar en ideologisk skiljelinje där giganterna Sovjetunionen och USA tornar upp sig på varsin sida. Det kalla kriget startar och en intensiv upprustningskampanj med kärnvapen påbörjas på båda sidor. Perioden präglas av spioneri och av en mycket stram relation mellan öst och väst. Välfärdsruschen fortsätter och livsvillkoren i de demokratiska länderna förbättras oerhört mycket.

60-talet: Förändring och framsteg
Under sextiotalet påbörjas en enorm förändring av samhällets innersta värderingar. Den sexuella revolutionen, jämställdhetsfrågor och antirasism kokar medan ett nytt samhälle byggs upp. Sextiotalet representerar ett positivt decennium där mycket gott händer i västvärlden. Samtidigt rasar ett mardrömslikt krig i Vietnam där bombmattor vecklas ut över Hanoi dag som natt.

70-talet: Krig och sport
Detta decennie kretsar kring det fasansfulla kriget i Vietnam. Det är ett krig som skördar miljoner civila offer. Samtidigt är vi trygga i väst. Små krig (i våra ögon) rasar i Afghanistan, Chile och Uganda.) I Sverige delas befolkningen i två läger baserat på var de står i frågan om Vietnam. Vi blir även kända som en nation med fantastiska atleter när Ingemar Stenmark och Björn Borg skövlar fälten dessa år i sina respektive sporter.

80-talet: Mörker, krig och korruption
Mediebevakningen präglas av det kalla kriget och av hotet från HIV. Vid denna tid är drogproblemen mycket stora i västvärlden. Löpsedlarna handlar dagligen om stora tillslag av narkotika. Politiker och regenter mördas, beskjuts eller avslöjas som lögnare på daglig basis. Kärnvapenhotet och ”det slutliga kriget” är något som verkar vänta runt hörnet.

90-talet: Ekonomi i rörelse och globalisering
Nyheterna kretsar kring ekonomin som är mycket kaotisk vid denna tidspunkt. Affärer med riskkapital, IT-bubblor och snabbfotade bostadspriser sätter världsekonomin i gungning. Det kalla kriget upphör över en natt när Sovjetunionen upplöses. Några oerhört blodiga etniska rensningar sker i forna Jugoslavien och Rwanda. Konflikter kvarstår men de känns små och avlägsna från frukostbordet i Svedala. Stora delar av världen som tidigare varit helt avstängda blir nu vidöppna.

00-talet: Terror (var som helst när som helst)
Terrorism har varit det tydliga temat de sista tio åren. Överallt sprängs det bomber och ingen hörna i världen är säker. Städer som Madrid och London blir slagfält där hundratals människor dör i sprängattentat. När world Trade center faller införs en ny världsordning.
(Jag har skrivit mer om detta i min bok ”Generationsanpassat ledarskap” som utges av TUK förlag. Beställ här )

Publicerat

Informationsteknik över decennierna

Jag satte samman detta grova flöde kring hur informationstekniken utvecklats de senaste 100 åren. Utvecklingen är svår att missa. Den spänner från analog till digital till virtuell.
Är det inte väldigt intressant att det som varit flera separata kanaler av information nu samlas upp under en gemensam dimension av sociala medier?

Notis: Något som inte hanna kvala med på denna lista är läsplattorna och den revolution dessa innebär för e-böcker och digital lösnummersförsäljning av dagstidningar. Även mobila enheter överlag med den senaste generationen av smartphones är definitivt under mycket kraftig uppgång. Att jag inte har med dessa på denna graf beror främst på att det är så färskt. Denna graf är mer av en backspegel.
”Informationens evolution” är för övrigt inkluderad i min bok som släpps denna veckan.

PS:Tack för alla förhandsbokningar förresten. Min förläggare berättade förra veckan att det finns ett stort antal böcker bokade redan =). Det signalerar ett stort förtroende från er till mig och det värmer oerhört.