Ledarskapsidealet – Evolution, revolution eller generation? (del 3)

Här följer några tips för ledare:

Att leda Babyboomers
1. Ta befäl.
Boomergenerationen fostrades bortom dagens mjuka chefkultur med konsensus, EQ och bred förankring på alla nivåer. Tvärtom är det många av dem som tycker att det är jobbigt att behöva vara involverad och tycka till om alla beslut. För en babyboomer är chefen just chef. Du förväntas att fatta beslut som ledare och du förväntas att tydligt kommunicera vad som skall göras. Denna generation är den sista som ser ordet ”auktoritär” som en positiv egenskap.

2. Var genuin. Detta låter banalt onekligen, men hur många människor är egentligen genuina vad det gäller att visa känslor? Boomergenerationen är i viss mån sydländsk i sin expressivitet. De stora profilerna i deras hjältesfär har brusat upp och sagt saker som retat och upprört (”Åk bättre själv din jävel!”). Det centrala är att de gjort det i stundens ingivelse och utifrån en passion. Boomers är en generation som har en förståelse och en respekt för den som vågar att rakryggat visa vad den känner (vilket inte är fallet med Generation X som ofta ser det som oprofessionellt att brusa upp).

Att leda Generation X
1-Låt dem styra över sin egen tid. Lämna planeringen av deras tid till dem själva så mycket det bara är möjligt. För generation X är tid den enda riktiga hårdvalutan. Möten-om-möten eller återkommande forum utan tydlig agenda är det värsta de vet. Många X föredrar till och med kommunikation i email i hög utsträckning eftersom det är ett mer tidseffektivt sätt att kommunicera än möten mellan fyra ögon.

2-Delegera ansvar, inte aktiviteter. En generation som uppfostrats av ett föräldraideal som förespråkade att barn själva skulle upptäcka världen har i hög utsträckning lärt sig att bli autonoma. Fokusera på resultatet, inte processen när du hanterar generation X.

Att leda Generation Y
1. Byteshandel.
För Y generationen är arbete och fritid en enda ström. Deras sociala liv och deras intressen är högt värderat av dem och därför värdesätter de en arbetsgivare som medger flexibla arbetstider samt en arbetsmiljö som medger att resultat skapas från andra platser än kontoret . Ett tips är därför att lära dem att de får komma med ett förslag som är en byteshandel. ”Ifall jag får vara ledig på onsdag kan jag jobba in detta på söndag istället”. Detta styrs så klart i hög utsträckning av vilken bransch du rör dig i.

2. Deklarera tydliga ledstjärnor. Du vet vad sunt förnuft är. Det är självklart för dig. Som synes betyder ordet självklart egentligen självklart-för-dig och även sunt förnuft har olika innehåll för olika generationer. En viktig sak är därför att du som ledare skriver ner ett antal tydliga ledstjärnor som du kommunicerar ut redan från första dagen. ”När du arbetar med mig är det viktigt att…”

Notis: Denna artikel bygger på information från boken ”Generationsanpassat ledarskap – Från Pearl Harbor till Pearl Jam” av Linus Jonkman. Den utges av TUK förlag

4 svar på ”Ledarskapsidealet – Evolution, revolution eller generation? (del 3)”

  1. Funderar på detta med generationstillhörighet. Jag bor ju i norraste norr i en liten stad med ett gäng byar runt omkring. När jag ser på årtalsgränserna för de olika generationerna så funderar jag på om de inte är annorlunda för vår del av världen – eller för andra glesbygder också för den delen. Trender når ju de mest avlägsna byarna sist, tänker jag. Nu suddas den gränsen ut mer och mer, men det är ju tiden före Internet som har präglat oss, i Gen X och tidigare, mest. Kan det vara så att generationsgränserna är något förskjutna hos oss? När jag läser beskrivningarna av vissa generationer så får jag i flera fall upp en bild på någon som egentligen är yngre än den generationen. Dessutom råkar dessa exempel vara födda och uppvuxna i ännu mndre samhällen eller rent av byar än den som jag råkar bo i just nu. Sen känner ju ”världsvana jag” mig tillhörig i både Gen X och Gen Y. Men det beror nog mer på att jag är en barnslig Gen X än att jag är särskilt världsvan. ;)

  2. Maria, det där är en tanke som är intressant att utveckla. Det ter sig som att kultur överlag har sina epicenter i de stora städerna. Sen sprids de därifrån ut som svallvågor. Ibland når svallvågorna inte hela vägen ut innan de försvinner i bruset och ibland tar det bara lång tid. Det är en insiktsfull tanke att generationsbegreppet kanska haltar några år om man bor i glesbebyggda områden. Jag har inte sett någon forskning ännu kring detta ämne, men jag blev lite sporrad att se om jag kan hitta något kring detta. I’ll be back som en annan 80-tals ikon sa…

  3. Jag tycker att jag känner igen mig till viss del i beskrivningen av de olika generationerna. Jag antar att det beror på ens egen förmåga till anpassning och att följa med sin tid och ta ställning till nya värderingar eller nya sätt att se på gamla värderingar. Det viktiga är att följa med sin tid, som min farmor sa.

  4. Harald, jag tycker att din farmor låter som en mycket klok gumma.
    Gillar hennes inställning =)
    Jag tror att två saker är viktiga. Det ena är att själv följa med (som du skriver). Den andra faktorn tror jag är introspektion och hur väl man reflekterar över sitt eget beteende och sina egna normer i kontext av samhället. Man behöver givetvis inte överge sina gamla värderingar för att samhället råkar ömsa skinn ibland, men det ger en insikt i framtiden att försöka förstå var normer kommer ifrån och vilket beteende de föder. Iallafall är det så jag funderar kring det hela.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.