Det organisatoriska lapptäcket

Att bedriva successionsplanering kan upplevas som en väldigt konkret och formaliserad uppgift. Det finns dock faktorer att räkna in som ytterst få verkar känna till

Det sägs att ”Helheten är större än summan av delarna”. Det har tagit mig en lång stund att förstå innebörden av det påståendet (och generöst många glas med rödvin). Jag har svårt att finna ett starkare exempel på detta än föräldraskap.

Ponera att du blir förälder. Rent numerärt har medlemsantalet i din familj utökats med en ny individ. Fundera nu på det enorma inflytande ett barn kan ha. Det första vi tänker på är ofta de praktiska förändringar uppstår (att korsa ett rum i mörker innebär ofelbartdet tveksamma nöjet att trampa på diverse oergonomiska Hello Kitty-figurer).
De mjuka aspekterna är dock desto större. Föräldraskap får människor att omvärdera centrala delar av tillvaron. Ofta förändras bilden av oss själva och vår roll i livet. Ägodelar, pengar, status och materiella ting får andra perspektiv. Vi kanske börjar att göra saker vi inte gjort tidigare och vi slutar att göra vissa saker vi alltid gjort fram tills dess. Värderingar tillkommer andra förkastas. Första gången vårt barn tittar på oss blir det uppenbart att vi själva inte längre är överst på listan av prioriteringar. Kort sagt: den nya relationen (barnet) förändrar de tidigare relationerna (kanske främst förhållandet till oss själva). Den nya relationen ändrar hela vårt livsmönster.

Faktum är att alla relationer har en effekt på oss vare sig det handlar om husdjur, arbetsgrupper eller vänner.
(exempelvis finns det försök där narkomaner erbjudits hundar som ett led i att ändra livsvanor och därmed bryta missbruksmönster)
Vi har alla upplevt den förändring som uppstår i en grupp med människor när en mindre omtyckt människa anländer. Den ändringen inbegriper alltifrån val av samtalsämnen, till röstläge kroppsspråk och rollfördelning. Jag har märkt med mig själv att jag har en tendens att bli introvert när jag omges av påtagligt extroverta människor. Det är ofrånkomligt att vi alla har en mycket stark effekt på varandra. Våra känslor sprider sig och vår närvaro utlöser beteende hos andra som inte hade spelats ut ifall vi inte var där. Ifall du plockar bort en liten planka från skrovet på en båt har du ändrat något där den lilla komponenten även ändrar den resterande konstruktionen (blubb blubb).

Psykologen Kurt Lewin var en som noterade detta komplicerade förhållningssätt. Han skapade det som benämns fältteorin. Denna utgår ifrån att alla människors ”fält” (vårt fält är vårt sociala inflytande) är förbundna med andras fält som ett lapptäcke där varje fält påverkar ett annat. Helheten blir då mer än summan av delarna eftersom det handlar om en kontext och en holistisk påverkan (Kurt sa att: ”ifall du vill förstå något, ändra på det”). Ifall du arbetar med att planera succession (ytterliggare ett engelskt ord utan bra svensk motsvarighet) på ett företag kan fältteorin hjälpa dig att angripa uppgiften på ett holistiskt vis. Traditionellt handlar successionsplanering ofta om det hårda formella kravarbetet där det gäller att finna någon som skall passa en hård mall. Det definieras meriter, utbildningar, tidigare titlar och den senioritet som krävs för att ersätta någon(”rätt efterträdare är någon som arbetat X antal år, med en examen från universitet X”). Ifall du använder fältteorin kan du också fundera i banorna av hur såväl företrädare och efterträdaren påverkar den dynamik som finns idag. En extremt motiverande chef har kanske haft en mycket stor effekt på alla andra som gör att avdelningen kommer sakna mer än bara en tom stol och en civilingenjör med en MBA. Då kanske den viktigaste egenskapen hos efterträdaren blir att även denna kan motivera genom att skapa inspiration och vision?

Även när vi talar om talangbegreppet blir fältteorin applicerbar Jag upprepar frågan som jag ställt tidigare: Vad är en talang här i vår fältstruktur?
Det finns exempel på människor som varit så kraftfulla i sina fält att deras ideal och inflytande fortsätter att existera även långt efter att de försvunnit (Gandhi). Flera företag är uppbyggda kring levande värderingar vilka etablerades av döda ledare för många decennier sedan. Exceptionell successionsplanering handlar om att förstå fälten kring det som skall förändras.
Frågor som kan inkluderas i urvalsprocessen:
Hur kommer arbetslaget att påverkas?
Hur kommer organisationen att påverkas?
Hur kommer arbetsprocessen att påverkas?
Kommer kreativitet/engagemang/samhöriget att påverkas?
Vad uppfattades som styrkor och svagheter hos företrädaren?
Slutsats : Försök att förstå individens effekt på sin omgivning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.