Kategori: Generationsteori

Något som intresserar mig är de kanaler som olika generationer använder sig av för att kommunicera och  ta till sig information. Den tysta generationen (1925-1944) är förvånansvärt nog planetens största konsumenter av media. De använder TV, dagstidningar, radio och tidskrifter mer än någon annan generation. Under en genomsnittlig dag använder de TV 91 minuter, radio 83 minuter (medan de endast lägger 26 minuter på internet) källa:mediabarometern.

När vi tittar på Y finns det andra mönster kring kanaler som framträder. För denna generation ligger Internet och TV på en delad förstaplats då de använder dessa medium 84 minuter per dag i genomsnitt. De använder dessutom dessa medium samtidigt under större delen av tiden. När det gäller högutbildade människor springer siffran för internetanvändande upp avsevärt medan den sjunker drastiskt för lågutbildade. När det gäller TV-tittande är det tvärtom där lågutbildade är de stora konsumenterna. Värt att ta till sig är alltså att det finns en tydlig segmentering inom Y-gruppen baserat på utbildning. Tydligt är också att direktreklam är mycket ouppskattat (93% säger ”nej tack” enligt Dr. Anders Parment) , vilket är en stor generationsmässig skillnad (babyboomergenerationen tycker rent av att det är lite ”mysigt” att gå igenom reklamposten en söndag förmiddag).

Det talas ofta om hur email används alltmer sällan av de yngre generationerna (Nielsen Netview påstår att emailtrafiken minskade med 28 % bara under 2009) . Detta är inte samma sak som att det inte är ett effektivt sätt att nå Generation Y dock. Vad som är effektivt är riktad marknadsföring där mottagaren själv beställt ett månadsbrev (exempelvis via en fanpage på Facebook eller liknande). Den typen av marknadsföring har visat sig bita bra, antagligen därför att den är ”beställd” och för att läsaren tar till sig innehållet. Reklam är inte av ondo för Y så länge den handlar om det som är intressant just för individen (tv-reklam missar exempelvis detta genom att trycka upp blöjreklam i huvudet på varje tittare oavsett intresse).

Sociala medier är även det givetvis en mycket stark kanal för att nå Y generationen (föga förvånande). Dock har sociala medier svängt internetkommunikation från ett B2C till ett C2C perspektiv (alltså från att företag talar direkt till konsument, till att konsumenterna talar med varandra (consumer to consumer)). Till de som lyckats greppa detta tillhör exempelvis Amazon, där man som besökare kan ta del av andra besökares recensioner och tips. Det finns en funktion där Amazon med hjälp av andra besökares historia kan rekommendera böcker till dig (Ex: ”Du gillar böcker av Stieg Larson. Andra besökare som gillat honom har även gillat XXXXXXX”) . Y generationen som konsumenter är starka på att kommunicera med varandra, men är väldigt vaksamma på när dialogen börjar låta som att den kommer från ett företagsintresse. Att använda sociala medier rätt för att tilltala generation Y är ett nytt kapitel dock, om än ett väldigt viktigt sådant. Sociala medier har möjligheten att boosta din verksamhet eller att förgöra den (fråga Cryptonite). Sociala medier kräver en mycket väl utvecklad fingertoppskänsla från det företag som nyttjar det. To be continued…

Nu vill jag passa på att önska en god jul och ett gott nytt år. Jag loggar strax ut för julledigheten och vi ses på andra sidan 2010!

Hur attraherar du rätt unga medarbetare? Hur får du dem att stanna? Hur engagerar du dem? Hur säljer du varor och tjänster till dem? Vad är rätt belöningar för dem? Hur får du din arbetsplats att bli attraktiv för dem?
Detta är vad verksamhetsutveckling med generationsperspektiv handlar om.

Som individer är vi unika men som gruppmedlemmar är vi stereotyper.
En enskild människas beteende kan inte förutsägas genom utseende, etnisk bakgrund eller ålder. Vi är irrationella, oförutsägbara varelser med högst unika drag. När vi grupperar oss i större massor börjar det dock framträda fascinerande mönster.

Det bästa sättet att se dessa mönster är genom att ta på sig ”statistikglasögonen” och titta på sanningen i siffrorna genom GRUPPER. Detta är den första insikt som krävs för att använda generationsteori i praktiken. Därför är det detta som varit min bas för det jag sysslar med i mitt arbete med generationstillhörighet. Med mitt nördiga intresse för rapporter i allmänhet och med mitt arbete kring trendindex har jag fått en bred insyn i hur vår generationstillhörighet påverkar oss (och det gör den tveklöst) . Det handlar om att lägga ett generationspussel där vi adderar undersökningar med generationsfokus, som samtidigt är hämtade från olika discipliner. Reklambranschen frågar sig vilka varumärke som är populärast bland 80:talisterna (rätt svar är Apple). Psykologerna konstaterar att barn födda på 90 talet har haft 37% mindre ensam tid än barnen på 70 talet. Arbetsgivare lär sig nu att bara 14 % av Generation Y graderar hög lön som en viktig faktor i val av yrkesbana. Allt detta är vitala ledtrådar som ger oss en förståelse för vad vår verksamhet behöver göra för att blomstra. Ifall lön inte är viktigt, blir följdfrågan: Vad är då viktigt för denna generation? Har någon verksamhet råd att inte fundera på vad deras kunder och medarbetare motiveras av?

All denna information och alla de vitala svaren på frågorna kan systematiseras och göras till mätbara mål i en organisation. Verksamhetsutveckling med generationsfokus är dock inte något som står i konflikt till en annan metodologi för organisationsutveckling. Snarare är den ett extra lager av optimering som appliceras ovanpå din verksamhet. Grovt förenklat arbetar vi från dessa fyra fronter:

Attrahera – Hur fångar du intresset hos rätt medarbetare? Hur får du Generation Y att söka sig till din verksamhet? Vad är det som Google och H&M gör som rankar dem som de hetaste arbetsgivarna just nu?

Behålla – Hur får du dina unga medarbetare att stanna kvar? Vi vet idag att 75 % av Generation Y tror sig vara hos en annan arbetsgivare inom 12 månader. Hur får du de som du vill ha kvar att stanna?

Målgrupp – Som målgrupp betraktat är generationerna unika. Det som säljer hysteriskt bra hos en generation (Rolex och Generation X exempelvis) genererar inte alls samma hausse med nästa generation (Rolex finns inte ens med på Generation Y:s radar). Vad är köpmönstret för den generation du vill träffa?

Kommunicera – Hur når du den generation som spenderar 25 % av dygnet med multipla media men som trots detta är allergiska mot direktreklam? Var möter du dem och vilka kanaler bör du satsa på? (bara 27 % av den uppkopplade generationen vill träffa dig online)

Frågor som dessa kan jag hjälpa dig med. Att förstå generationer är att förstå köpmönster, kundupplevelse, engagemang och lojalitet. Detta hyperspännande område är vad jag har nöjet att lägga min tid på. Är du intresserad av att veta mer så hör av dig.

Det har slagit mig att mycket av det beteende som framträder hos generation Y är tvetydigt, ologiskt och paradoxalt. Det som är spännande är hur deras beteende leder till att vi omvärderar betydelsen av vissa ord och karaktärsdrag. Låt mig ge några exempel.

Paradox 1:Lojalitet
En av de större undersökningar som någonsin gjorts kring ungdomar (yahoo hot jobs) påvisade att 75 % av generation Y anser att det är mycket sannolikt att de kommer byta arbetsgivare inom en 12 månadersperiod!
Här kommer då dubbelmoralen: När man läser årets trendindex inser man samtidigt att samma generation tycker att en trygg anställning är den viktigaste parametern för en arbetsgivare.

Paradox 2: Egoism
Ta ett sådant ord som egoism. Dagens Y generation brukar beskyllas för att vara oerhört individualistiska och att deras beteende handlar om att synas, få uppmärksamhet och att lyckas. De lägger sin fokus på sig själva och sina intressen, vilket nog kan beskrivas som ett egoistiskt handlingsmönster. Samtidigt är Y oerhört engagerade i miljöfrågor och har ett socialt samvete. Kedjor som Barista (som kan beskrivas som halvideella) frodas när gen Y medvetet lägger sina pengar hos dem, men vetskapen om att de därmed bidrar till en bättre värld för varje mugg kaffe de köper. Egoism betyder att vi handlar i egenintresse. Det betyder däremot inte (längre) att vi inte unnar andra människor gott.

Paradox 3: Individfokus
En annan förvirrande aspekt av den påstådda hyperindivualismen återfinns i hur Generation Y arbetar. Det som de brukar få gott betyg för är just grupparbete. Det är kanske skolan som ligger till grund för detta eftersom de senaste 15 åren har inneburit mycket mer grupparbete än tidigare generation exponerats för. Men att vara en utpräglad individualist har hittills inte varit kopplat till att vara en lagspelare. Ytterligare en intressant motsägelsefull facett av Y generationen framträder.

Paradox 4: Kapitalism
Varumärken är en annan fokus hos denna generation. Ingen annan generation verkar besitta en sådan total ”koll” på vad olika varumärken har för image och vilken status de medför. Generation Y pratar om bling-bling och gillar accessoarer med guld och lyx. Att fixera sig vid varumärken har tidigare varit kopplat till kapitalism. Trots detta är det bara 14 % av världens mest märkesorienterade generation som väljer utbildning och arbete efter premisserna att det skall  ge en ”hög lön” (trendindex 2010)

Paradox 5: Digitala infödingar
Det pratas även om den enorma grad av uppkoppling som dagens ungdomar besitter. Det sägs att 25% av dygnet är de uppkopplade på något media. Den större delen av den tiden använder de dessutom flera medier samtidigt! Trots detta var det bara 27 % av de tillfrågade som tyckte att det var en bra metod att träffa företag på nätet. Det som generation Y vill ha är facetime med relevanta representanter för företag. Den uppkopplade generationen vill träffas nedkopplat.

Summering:
Jag känner att jag behöver göra en ironisk profil här på vad allt det här säger.
Gen är alltså:
Egoistiska, illojala, märkesfixerade, internetmissbrukande, individualister som samtidigt är duktiga på grupparbete, söker trygghet, struntar i pengar, gillar att träffa människor i verkliga världen och som engagerar sig i att skapa en bättre värld.

Är inte det där ett intressant kluster av paradoxer? Tveklöst behöver arbetsgivare fundera flera gånger på vad som är rätt strategi, rätt förmåner och rätt personalpolicys för att locka dagens unga generation.

Jag har tagit mig friheten att skapa några stereotyper nedan. Dessa sammanfattar några generella framträdande drag som figurerar när en generation beskriver ANDRA generationer. Dessa drag är nomoetiska snarare än individuella vilket bör tilläggas. Se därför detta generationsporträtt som en luddig karikatyr snarare än absolut fakta.
Hur uppfattar generationerna varandra?