Hur många minuter har vi kvar? – Domedagsklockan och du

Atomic-Bomb-Blast-1024x783En historiker påstod att när atombomberna detonerade över Hiroshima och Nagasaki förlorade mänskligheten det sista av barndomens oskuldfullhet

Vi hade nu nått den punkten i vår utveckling där vi var kapabla att förinta oss själva. Nu fanns ett mycket verkligt hot för kommande generationer att bäva inför. Margaret Thatcher skulle senare påstå att kärnvapen var bra eftersom ”de bidrog till att upprätthålla maktbalansen i världen”. Med anledning av händelsen i Hiroshima uppfanns 1947 den sällsamma installation som kallas domedagsklockan. Den är intressant eftersom den är hårt knuten till varje generation. Fortsätt läsa ”Hur många minuter har vi kvar? – Domedagsklockan och du”

Så påverkar generationsväxlingen dig

Rullar du dig hellre naken i nässlor än läser hundratals sidor statistikrapport? Då har jag något till dig.

Låt mig summera vad generationsväxlingen är och hur den kommer påverka dig.
För första gången i Svensk historia är det fler som lämnar arbetsmarknaden än som tillträder. När vi talar om generationsväxlingen är det 40-talisternas avgångar vi menar. Pär Nuder råkade ge denna grupp smeknamnet Köttberget när han trodde att mikrofonen var avstängd. Köttbergsgenerationen är unik i flera avseende. Jag tänker då på mer än att de har finrum, provpackar inför resor, tycker att man måste ha en fast telefon eller att de behåller skorna på sig när de går på fest. Skämt åsido, de är unika exempelvis därför att de är första generationen som efter pension har högre inkomst än de arbetande generationerna. Så här säger SCB, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen om det som sker i landet just nu:

Fortsätt läsa ”Så påverkar generationsväxlingen dig”

Dagens skola, morgondagens regering – GenerationsWorkshop på ProCivitas

Ronald Reagan förknippas inte med mycket förutom kärnvapen och brylcréme, men det finns ett citat från honom som jag tycker är värt att nämna:
”Varje generation står på axlarna av den föregående. Därför har de möjligheten att se längre än vad deras föregångare gjort”

Jag var på ProCivitas i Helsingborg tillsammans med min kumpan Jimmie Brohlin. Vi anordnade en eftermiddag med Generationsperspektiv.
Ett bra recept för ödmjukhet är att besöka ProCivitas. Inget botar hybris hos vuxna så effektivt som begåvade ungdomar. Fortsätt läsa ”Dagens skola, morgondagens regering – GenerationsWorkshop på ProCivitas”

”Mer än en slinky” – Strategiska workshops om generationer

”Varje generation vill ha sina egna symboler, sina egna människor och sina egna namn. De vill särskilja sig från sina föregångare” – Jim Morrison

Vissa ämne mognar i människors medvetande. När jag började tala om Generationer var ämnet ett frö. Människor som kontaktade mig ville ha ”inspiration till sin kick-off” eller en ”vitamininjektion”.
Uppdragsgivarna tenderade att vara mellanchefer eller människor som ansvarade för affärsnätverk. De hade känt att något var annorlunda -Att rekryter inte längre verkade vara stöpta ur samma mall. De reagerade på hur värderingarna hos unga medarbetare uppfattades som främmande för dem -som om de hade en annan uppfattning om spelreglerna. Men något drastiskt hände med förväntningarna på ämnet.
Fortsätt läsa ””Mer än en slinky” – Strategiska workshops om generationer”

Kompetensinflation? – Om senioritetens sjunkande värde

”Tragedin med ålder är inte att man är gammal utan att man är ung” 
-Oscar Wilde

Jag hör och ser allt oftare diskussioner kring om hur människor med senioritet upplever att de inte är lika efterfrågade på arbetsmarknaden längre som de var tidigare.
Jag har funderat på vad det kan bero på.

Låt oss först generalisera.
[Generalisering på]
Hypoteser om kompetens:
1.Låg ålder är detsamma som lägre kompetens
2.Lång erfarenhet är detsamma som expertis

Hypoteser om Internet
1.Digitala medier blir mer betydelsefulla för varje timme som går
2.Unga människor förstår digitala medier (de är digitala infödingar)
3.Äldre människor förstår inte vad digitala medier skall användas till(de är digitala invandrare)
3. Ung arbetskraft är efterfrågad då deras kompetens är i linje med framtiden
[/Generalisering av]

Om vi vecklar ut dessa generaliseringar kan vi tolka det som att senioritet tappat lite av sitt värde, medan ungdomlighet ökat i värde. Det kan numera uppfattas som att det finns uppenbara kulturella fördelar med att tillhöra den yngre generation.
Vår tids stora opionsbildare Facebook är ett exempel på en ny världsordning där ungdomar numera är trendsättare på ett helt annat sätt än tidigare. Facebook är något som hade sitt epicenter i ungdomskultur men som numera har sitt snabbast växande kundsegment hos kvinnor i +55års ålder. Inom marknadsföring påtalas att för att få någonting att sälja hos de som börjar närma sig medelåldern, behöver det först bli en hit hos ungdomarna. Trender verkar idag byggas kring idéen om att många vill vara yngre längre (snarare än på 40-talet där unga ville bli äldre fort). Kanske är det som så att eftersom ungdomen verkar ha blivit någon slags förälskelse är det därför som ung arbetskraft är under luppen på ett annat sätt än tidigare.
Samtidigt verkar världen återuppfinna sig själv i en takt som aldrig förr. Supermakter lånar plötsligt pengar av nationer som var u-länder för något decennium sedan. Branscher försvinner över en natt och det som tidigare var spetsig expertis är plötsligt vardagskompetens. Möjligheten för konsumenter att jämföra driver affärsvärlden i ett mycket hastigt roterande hamsterhjul där företag tvingas ömsa skinn varannan minut för att överleva. Med en stigande takt av förändring, minskar värdet av erfarenheter baserat på gårdagens naturlagar.
 

Personligen tror jag att ålder säger ganska lite om någons fallenhet, Internet-kunskap eller allmänna kompetens. Det finns idag en stormästare i schack som är 11 år gammal. På en släktmiddag för något år sedan satt en 88-årig kvinna och tipsade mig om flera bra internetsajter som jag aldrig hade hört talas om (trots mitt liv som datornörd).

En intressant kognitiv aspekt av ålder är det som kallas för flytande och kristalliserad intelligens. Första gången vi löser ett problem använder vi vår flytande intelligens. Det är när vi verkligen tänker och reflekterar kring hur vi skall lösa något. Nästa gång vi ställs inför samma eller ett liknande problem, kommer vi att använda en färdig mall för hur vi löser det. Denna mall kallas för kristalliserad intelligens och är en slags automatisk funktion genererad av vår tidigare snilleblixt. När vi använder den kristalliserade intelligensen tänker vi inte alls lika djupt eller kreativt som när vi använder den flytande intelligensen (det är mer energieffektivt). Barn har bara flytande intelligens, vilket förklarar varför de i tester vanligtvis trumfar vuxna i kreativ problemlösning. Det är nämligen som så att ju äldre vi blir desto mer av dessa kristalliserade lösningar har vi. Vi bygger helt enkelt upp ett kartotek i huvudet med myelinklädda facit. Detta gör att vi har massor med ”färdiga” lösningar baserade på tidigare erfarenheter. Detta kallas psykologiskt för heuristik, men på ren svenska kan det uttryckas som visdom. Min poäng är att jag tror att både unga och äldre människor behövs i en riktigt dynamisk arbetsgrupp. Ålder är en aspekt av mångfaldstänkandet som ofta glöms bort eftersom fokus normalt sett är på hudfärg.

”Problematiken” men de äldre kompetenserna är som jag ser det samtida generaliseringar. Vi tänker att lång erfarenhet är bra, men att det samtidigt är kritiskt att vara synkroniserad med alla digitala kanaler som finns i denna föränderliga värld, vilket är något som yngre (generaliserat) är. Jag har ingen summering på detta inlägg och ej heller en värdering. Jag ser ovanstående mer som en observation. Istället avrundar jag med ett av de bästa citat jag någonsin hört.
”Någon dag kommer du att bli gammal nog att läsa sagor igen”
-C.S Lewis