Orkar du engagera dig i engagemang?

”Motivation är konsten att få människor att göra som du vill, för att de vill göra det”
-Dwight Eisenhower
I vårt medvetande bor en nyckfull pyroman. Ibland sätter han eld på grå stunder och tillvaron flammar upp. Han tycks agera planlöst. En gnista är allt som behövs.  Dödstråkig söndagsstädning blir plötsligt ett kreativt möbleringsprojekt. Det frigörs en chockvåg som bär oss så snabbt igenom en arbetsdag att vi inte hinner titta på klockan. Arbetsuppgifter går från kvävande plikt till uppslukande genuin glädje. Tillståndet har ett namn: engagemang. Är du en ”jag skall bara…”-person, är du redan smittad. Fortsätt läsa ”Orkar du engagera dig i engagemang?”

Är det lönt med lön?

Ett ämne som ofta diskuteras i media är betydelsen av lön och bonus system. Blir du mer motiverad av en hög lön? En VD ringde mig för några veckor sedan och yppade att det fanns ett problem med att tillsätta rätt kompetens i hans ledningsgrupper. Hans uppfattning var att det skulle behövas mycket högre löner för att locka in rätt styrelsemedlemmar. Detta är ett ganska traditionellt antagande, men står det sig fortfarande? Detta är vad som framkommit i studier kring belöningar.

-Människor med kreativa arbetsuppgifter blir sämre på att vara kreativa när en monetär bonus införs. Deras produktivitet ökar men inte kvaliteten på det som skapas. För att uttrycka det kort: de producerar massor med skräp (exempelvis: all Eurodisco)

Fortsätt läsa ”Är det lönt med lön?”

Skydda ditt barn från blockflöjten

Jag minns en barndom då alla ville vara Paul Stanley. Paul hade svintohår, paljettkläder och spindelben. Han sminkade sig som en berusad clown. När han inte ofredade mikrofonstativ spelade han elgitarr som en Gud. Efter att jag hört ”Heavens on fire” dagdrömde jag om spandex och hårdrock . Sen kom tredje klass där musik äntligen fanns med på schemat.
Jag studsade till skolan i neon-converse, upprymd över chansen att byta luftgitarren mot ett riktigt instrument. Fortsätt läsa ”Skydda ditt barn från blockflöjten”

Motivation för dummies

Sex människor klättrar uppför ett berg. Vad driver dem?
Mattias –  vill vinna ett vad vilket kommer att göra att honom 10 000 kronor rikare. (Drivkraft: Extern reglering)

Lennart – klättrar i berg därför att det är vad de gör helt enkelt i hans umgängeskrets. Hans familj har ett långt släktled av äventyrare och det förstärker Lennarts självbild att klättra i berg eftersom han känner sig stärkt i relationen till sin familj och sina vänner.(Drivkraft: Identifikation)

Pia – klättrar därför att hon hoppas att prestationen med att ta sig till toppen skall leda till att hon bevisar sin kapacitet för gruppen och därmed får chansen att följa med på nästa expedition till sydamerika, (Drivkraft: Introjektion)

Catia – klättrar därför att det är något som ligger för henne. Hon har alltid haft lätt för det fysiska utövandet och känner inte att hon slösar med sin tid när hon gör detta. Dessutom uppfattar hon omständigheterna med ersättning och gruppdynamik som trevliga. Hon skulle utan problem kunna spendera större delen av sin tid med att klättra. (Drivkraft: Integration)

Anna – är en klätterentusiast som läst varenda bok om ämnet värt namnet. Hon känner sig levande när hon klättrar och får något sprudlande i blicken när klättring kommer på tal. Att klättra är något hon gör vare sig hon får betalt eller inte (vilken hon är tacksam för att hennes arbetsgivare inte fått reda på). Det som driver henne är passion (Drivkraft: Engagemang)

Klas – är en herre som (likt Anna) har en passionerad inställning till klättrandet. Detta är något han tycks ha dedikerat sitt liv till och han har klättrat så långt tillbaka han kan minnas. Det som skiljer honom från de övriga är ett meditativt tillstånd som han finner ibland under sina sessioner. Enligt honom själv förlorar han greppet om tid men vinner greppet om berget på ett sätt som närmast upplevs som upphöjd trans. (Drivkraft: Flow)

Generellt sett gäller att ju högre upp i texten du läser desto svagare/kortsiktigare är drivkrafterna. Flow kan anses som det starkaste medan extern reglering kan anses vara det svagaste.

Värt att fundera på är vad det arbete vi utför idag har för motivationsgrund?
Någon som förstått de inre drivkrafterna är Mikhail Baryshnikov som säger så här:  “I do not try to dance better than anyone else. I only try to to dance better than myself.”


Att tala motivationens språk

Du håller en presentation på din arbetsplats för några kollegor och din chef. Det är din första tid på arbetsplatsen och du är därför något nervös över hur din insats skall värderas.

Till ditt stora nöje tas det emot mycket positivt och din chef tar tillfället i akt att berömma dig inför gruppen. Fundera på hur följande varianter på positiv feedback skulle påverka dig:
Alternativ 1. ”Mycket bra presentation! du är bevisligen väldigt intelligent som kan framföra ett budskap på det viset!”
Alternativ 2: ”Starkt jobbat! Du har uppenbarligen lagt mycket ansträngning och eftertanke i det du presenterade!”

Vid en första anblick kan det verka som att skillnaden är högst subtil, men det finns mycket att begrunda här. Det finns nämligen studier där högskoleelever har fått feedback på exakt detta vis. Tänk nu på följande sak. Alternativ 1 pekar på din intelligens. Det är något som för många människor är en extern faktor, något opåverkbart som du erhållit genom ditt DNA. Genom detta blir denna feedback mest ett konstaterande av något som du inte kan göra något åt och det skapar samtidigt en värdering om att du är smart och det är något bra.
Alternativ 2 talar däremot för en intern faktor, något där du med den mängd energi du investerar i uppgiften själv bestämmer utfallet.


Själva fenomenet med extern och intern påverkan (Locus of control) har jag skrivit om tidigare, men det är värt att återvända till det här som att det är en faktor som återkommer även i vårt språkval. Att säga att någon har talang eller har tur, är ingen komplimang. Vad vi säger är att denne person har uppnått någonting genom gåvor som denne fått externt.

Vad det gäller studien om feedback som utfördes på elever så hände något märkligt. Eleverna erbjöds nämligen att göra ett nytt test där de kunde välja mellan ett svårare eller ett enklare test. Den grupp som fått beröm enligt alternativ 2 (intern faktor) valde nästan uteslutande det svårare testet. Det var som att de fick blodad tand och nu ville visa att de kunde prestera ännu bättre. De personer som fick reda på att de tidigare lyckats på grund av sin höga intelligens, valde företrädelsevis det enklare testet eftersom de redan ansåg sig ha bevisat sin intelligens och nu egentligen bara hade något att förlora genom att testa sig själv igen (och kanske framstå som mindre intelligenta denna gång).
På följdtesterna som utfördes blev grupp A i snitt 20% sämre, medan grupp B presterade 30% bättre i snitt. Testet har sedan dess upprepats vid sex olika tillfällen på olika skolor och varje gång har resultatet blivit det samma.


I linje med samma typ av forskning finns det studier på hur framgångsrika coacher kommunicerar med sina spelare (en av coacherna som ingick i studien hade ett lag som segrat i otroliga 88 basketmatcher på raken). En av utkomsterna var att det mest framgångsrika konceptet var en fördelning där kommunikationen bestod av 10% positiv feedback, 10% negativ feedback samt 80% information kring uppgift och strategi. Det kan vara värt att reflektera över i denna tid där barn ofta får en guldstjärna för att bara medverka.
Det finns en SNL-sketch om Generation Y där ett fiktivt program handlar om unga människor som med total brist på självinsikt ställer sig scenen för att göra saker de inte har någon talang eller träning i alls. Programledaren tittar in i kameran med sitt stomatolleende och säger att ”Nu skall vi ha paus, men när vi kommer tillbaka skall vi dela ut priset för bästa medverkande till alla medverkande”.

Summa summarum, ge feedback enbart på interna (påverkbara) faktorer och var sparsmakad med värderingarna.

Motivationens dynamik på 5 minuter

“People who are unable to motivate themselves must be content with mediocrity, no matter how impressive their other talents.” -Andrew Carnegie

Det börjar bli tjockt i min bokhylla kring litteratur om motivation. Nedan återfinns min fem-minuters-cocktailpartydragning-kring-motivationens-olika-former (Illustrationen har tagits fram från SDT-teorin samt termer som jag plockat upp bla från eminenta ”det lilla extra” av Ulrika Lundberg). Givetvis är detta gravt förenklat. Huvudsakligen talas det om två grundformer av motivation. Externa motivationsformer kallas för alienerande då de har en tendens att göra att vi driver bort från våra egentliga drivkrafter och vår sanna självbild. Våra interna drivkrafter benämns som självförverkligande eftersom de anses stärka vår självkänsla såväl som vårt självförtroende.

Extern reglering är ett utbyte där vi säljer vår tid för pengar. Balansen mellan arbetstagare och arbetsgivare består utav antingen hot (”gör du inte din kvot snabbt nog blir du uppsagd”) eller belöningar (”Gör du färdigt din kvot på under tre timmar får du en bonus”). Detta är en klassisk form av reglering som fram tills för några decennier sedan uppfattades som den enda egentliga dynamiken på arbetsplatsen. Tilltron på extern reglering ligger bland annat till grund för att det finns bonussystem. En parantes är dock att bonusar fortfarande kan vara en god belöningsform för enformiga arbetsuppgifter (såkallade algoritmiska aktiviteter). Däremot är bonusar rena giftet för uppgifter som är öppna och möjliggör kreativitet. Den uppenbara nackdelen med extern reglering är att den förutsätter att medarbetare är åsnor (därav uttrycket piska & morot).

Introjektion är motivation som föds genom att vi tar på oss en uppgift enbart för att få andra människors bekräftelse eller uppskattning.
Denna drivkraft gör att arbetsuppgiften bara är ett instrument för oss, något som indirekt leder till att vi får kärlek.

Identifikation Att arbeta snuskigt mycket övertid kan vara ett socialt mönster i vår umgängeskrets. Att vi gör detta kan därmed få oss att känna oss mer delaktiga i den sociala kulturen. På samma sätt kanske vi identifierar oss med auktoritära personligheter ifall hela vårt släktträd består av människor som haft ledande positioner. Att vi blir ”ledare” kan isåfall vara ett uttryck för att vi på ren reflex känner oss hemma i den rollen, men utan att det för den del egentligen är en inre drivkraft hos oss. Identifikation kan vara en farlig drivkraft eftersom den faktiskt bygger på att vi jagar regnbågens slut och en typ av prestationer där vi aldrig är riktigt bra nog (såkallat Typ A beteende). Människor med en identifikationsbaserad drivkraft är ofta väldigt tävlingsinriktade och har generellt en låg självkänsla (dock ofta ett gott självförtroende) där de hela tiden försöker definiera sig själva genom att jämföra sin förmåga och sina prestationer med andra människor i sin närhet.

Integration är den typen av arbete som ligger i linje med vad vi faktiskt tycker är intressant. Alla hygienfaktorer såsom rättvis lön och en god relation till arbetsgivaren är uppfyllda och vi har en situation som är hållbar även på mycket lång sikt. Integration skapar en form av motivation som är att likna vid en maratonlöpares prestation. Den är kontrollerad och uthållig men utan att vara fylld av explosiv snabbförbrukad passion. Den är svenskt ”lagom” och skapar som regel en balanserad tillvaro. På bilden har integration fått en egen färg eftersom den kan anses vara både extern och intern på samma gång. När du jobbar med integrerade arbetsuppgifter så trivs du även om du kanske inte direkt brinner.

Engagemang är som regel ett tillstånd som är svårt att upprätthålla under långa perioder. Den är en sprinter som presterar extremt högt under kortare perioder men som behöver varva ner ibland. När engagemang är din drivkraft anser du inte själv att du arbetar, utan du ”har ju bara kul”. Arbetet är belöningen helt enkelt och lönen är en biprodukt. Inom ramarna för engagemang är det lätt att bli tävlingsinriktad, men detta engagemang handlar främst om att tävla med sig själv, vilket är en mycket viktig distinktion från den identifierande motivationsformen (se ovan).

Flow är ett euforiskt tillstånd där du förlorar grepp om tid och rum eftersom du går extremt mycket upp i att arbeta med dina uppgifter. Det är inte alla förunnat att uppleva flow eftersom det dessutom kräver en hög nivå av kunskap på det du uför (du kan nämligen inte uppleva flow som nybörjare). Många uppfattar flow som den slutgiltiga destinationen av motivation. Ett slags nirvana för den interna drivkraften helt enkelt.

Både flow och engagemang är interna drivkrafter och anses (enligt SDT-teorin) vara beroende av tre komponenter. Dessa är autonomi (självbestämmande), tillhörande och bemästrande (som i betydelsen av en uppgift med ständigt stigande svårighetsgrad). Tänk på att: Interna drivkrafter är känsliga för externa belöningar, vilka faktiskt kan skada det ömtåliga inre drivet. Spontana belöningar är därför bättre än överenskomna och muntlig uppskattning är ofta mer bestående än monetära.

Värt att fundera på är vad det arbete vi utför idag har för motivationsgrund?
Någon som förstått de inre drivkrafterna är Mikhail Baryshnikov som säger så här:  “I do not try to dance better than anyone else. I only try to to dance better than myself.”